Medborgardialog
Det finns ett stort uppsving för medborgardialog i Sverige – jag tror vi förstått att medborgarna behöver bli mer involverade i lokalsamhället. Hur denna dialog skall gå till är en lite knepigare fråga. Vi gör så gott vi kan, men trots det kan det gå lite fel. Jag tror det finns två huvudanledningar till det: (1). dels att vi inte har tänkt igenom i tillräcklig hög grad den potential som finns i medborgardialog, och dels (2). att vi inte riktigt förstått vad dialog egentligen betyder och vad den kräver av oss själva. En effektiv dialog förutsätter inte bara en metod, utan ett synsätt som möjliggör att alla parter upplever det som en dialog. Ju närmare vi får till en dialog ju bättre resultat får vi och desto roligare och mer inspirerade blir vi.
Jag delar här in medborgardialog i fem nivåer för att förtydliga olikheter i attityd och tankesätt kring dialoger och hoppas det hjälper dig i din egen förståelse:
På den första nivån vill vi främst kommunicera vårt budskap till medborgarna. Vi vill t ex kommunicera kommunens riktlinjer, miljömål etc för att medborgarna skall ändra sina vanor eller attityder (politiska partier kan t ex primärt vilja få röster och sympatisörer). Syftet till medborgardialogen är först och främst informationsspridning eller att få medhåll från medborgarna. “Dialogen” är egentligen en sorts monolog där vi inte förväntar oss mer än förståelse eller medhåll. I de här fallet är det bättre om vi kallar det för vad det är – ett informationsmöte.
På andra nivån lyssnar vi in vad medborgarna önskar, tycker, och vill ha, inom ett specifikt ämne. Vi kan t ex anordna en dialog om byggnation eller förtätning av ett område. Målet är att till viss del lyssna in vad medborgarna anser, men ordnas primärt för att hålla sig till lagstiftning, undvika avslag på byggnadsplaner, undvika konflikter etc. De som deltar är till största delen medborgare, medan några tjänstemän finns där för att stötta processen. Medborgardialogen är även den en sorts monolog där medborgarna får uttrycka sina åsikter utan direkt återkoppling av sakexperter och politiker inom kommunen.
På den tredje nivån inser vi att ämnet är komplext och vi vill involvera medborgarna i ett tidigt stadium för att få en bättre förståelse av situationen och ett bättre underlag för beslut. Vi förstår att medborgarna är resurser och har unik kunskap (vid byggnation har de kännedom om platsens historik och hur den nyttjas, samt behov). Medborgardialogen fungerar som en dialog, dvs att det blir ett genuint utbyte av idéer, och är generellt en effektiv dialog – naturligtvis beroende på andelen tjänstemän, politiker och andra experter som närvarar. Ju större bred och mångfald, desto mer effektiv och tillfredsställande dialog.
På den fjärde nivån utvecklar vi en aktiv relation med olika aktörer som kan ha ett intresse inom ett specifikt område, vare sig de är föreningar, företag, experter, medborgare. Vi utvecklar en långsiktig dialog för att vi inser att det finns mycket kunskap, vilja, och energi att tillgå bara vi skapar förutsättningar för det. Vi inser att vi har mycket att vinna av en långsiktig och strategisk relation med alla intressenter – mer långtgående än att endast utveckla det specifika intresseområdet. Det här stadiet av medborgardialog är verkligt spännande för här mobiliseras en massa krafter. Här övergår dialogen till verkligt samarbete och samskapande.
Nirvana! Kanske sjunde himlen? Vem vet vad det här är för nivå, men det vore spännande att se hur ett samhälle utvecklas när dialogen har fått riktigt djupa rötter. Det är min dröm!
Användbara länkar
Medborgardialog Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) sida om medborgardialog – mycket information.
DialogGuiden En praktisk guide om hur man kan planera en medborgardialog, om metoder och information om pågående dialoger.
Den största utmaningen är nog bristen på tilltro – tilltron hos medborgarna (samt företagarna och föreningarna) att kommunen verkligen är intresserad av att engagera sig i en långsiktig dialog, och tilltron inom kommunen att medborgarna etc. är villiga att ge efter på sina särintressen för att bidra till kommunen i sin helhet. Det största ansvaret för att överbrygga den eventuella misstron ligger hos kommunen, eftersom det ligger i dess uppdrag att tjäna medborgarnas gemensamma intressen. Men bestämmer vi oss för att det är så vi vill arbeta bör vi försöka ha ambitionen att dialogen ligger på nivå tre eller fyra – annars kan den bli kontra-produktiv. Så vi behöver tänka till först, och tänka långsiktigt.